Ett stort antal kända dansband går nu ut i ett gemensamt upprop där de protesterar mot den höga momssats som slår hårt mot den svenska dansbandskulturen. Efter många år av orättvisor, kräver dansbanden nu ett rättvist system.
Ett stort antal svenska dansband skriver under i ett gemensamt upprop att momsfrågan nu måste bli rättvis! För artister som spelar för en sittande eller stående publik så är det 6 procents moms på entrébiljetten, men så fort det handlar om levande musik där publiken dansar så blir momssatsen 25 procent. Det är ett oerhört orättvist och helt omotiverat förhållande, enligt dansbanden.
Det är en lång rad dansband som nu har skrivit under ett krav på att momsreglerna ska förändras en gång för alla. Bland dansbanden så hittar vi exempelvis Streaplers, Donnez, Casanovas, Matz Bladhs, Callinaz och Martinez. En person som har varit en förenande kraft i sammanhanget är Joakim O. Agerskov, tidigare dansarrangör, tidningskrönikör och idéskaparen och programledaren bakom en ny podcast om dansbandskulturen:
– Dansbandsmomsen är en kvarleva som borde tas bort. Kultur är kultur, oavsett om man står, sitter eller dansar till musiken. Det är dags att även dansbandsmomsen passeras till det som en gång varit. Rättvis moms, oavsett kulturgren, är en självklarhet.”
Vad är det som gör att du engagerar dig i frågan?
– Under åren har jag haft många intressanta samtal med Niclas Olén. (Kapellmästare i Matz Bladhs) Många gånger har vi pratat om momsen och det känns självklart att branschen tillsammans måste kunna samlas kring frågan och driva opinion. Precis som vi gjorde med frågan om kulturstöd under pandemin.
Politiker i Skatteutskottet: ”Systemet bör ses över”
Dansbandsnytt har tidigare i flera artiklar uppmärksammat frågan om den så kallade dansbandsmomsen:
Men trots att tunga politiker – med helt olika partitillhörighet – i riksdagens skatteutskott har kritiserat regelverken, så består de olika momssatserna, och någon förändring tycks ännu inte vara på gång. Nu har dansbandsmusikerna fått nog.
Här är dansbandsmusikernas hela upprop:
Stort antal dansband i gemensamt upprop – kräver ett stopp för orättvisa momssatser
Orättvisa gränsdragningar i frågor kring mervärdesskatt slår hårt mot den svenska dansbandskulturen. Nu går en mängd svenska dansband samman i ett upprop där de kräver ett stopp för orättvisorna, som slår hårt mot hela den svenska dansbandskulturen.
Så här illa är det: När exempelvis en artist åker på sommarturné och uppträder säljs biljetterna med så kallad kulturmoms, det vill säga en momssats om 6 procent per såld biljett. Men när ett dansbands åker på turné och spelar upp till dans så är momssatsen på entrébiljetten hela 25 procent!
Det handlar om en mångårig orättvisa som en gång för alla måste få ett slut. Musik ska tillhandahållas på lika villkor, oavsett genrer och oaktat om publiken sitter, dansar eller står. Den svenska dansbandseliten kräver nu ett kulturerkännande! Ett svensk musikaliskt riksintresse riskerar annars på sikt att gå förlorat.
Socialdans har sedan urminnes tider fungerat som en samlande kraft. I Sverige har dansbandskulturen verkat för att människor ska träffas på stadsfestivaler, vid en lövad sommardansbana eller dansloge i kulörta lyktors sken. Få saker identifierar svensk landsbygdskultur så mycket som pardans eller en stepp på parketten till en livs levande orkester.
Det talas ofta i varma ordalag om det svenska musikundret och bilden av den inhemska musikindustrins mångfald. Världsbilden av Sverige som en musiknation är något svenska folket är stolta över och lätt kan identifiera sig med. Detta till trots har en hel genre under decennier inte verkat på villkor som är jämställda med övriga delar av kultursverige.
Frågan är för kulturgrenen dans mångbottnad. Arrangörerna ute i landet är hårdast drabbat i vimlet av olika momssatser. Om en kreativ arrangör anordnar danskurser i ett företaget eller i en förening får denna ett flertal mervärdesskatter att hålla ordning på. Bland annat kan nämnas att en danskurs med förinspelad musik från exempelvis Spotify beläggs med 6 procents moms då det räknas som idrott eller motion. Om kursen avslutas med en ett band som uppträder betraktas det hela däremot som socialdans och beläggs med 25-procentig moms per såld deltagarbiljett.
Kontentan blir en slags straffskatt för dansbanden, som dessutom bidrar till stadskassan genom arbetsgivaravgifter på anställda bandmedlemmar och andra erforderliga skatter på inköp av instrument, fordon, höga bränslekostnader till sina fordon, och så vidare.
Under coronapandemin tilldelades band och arrangörer bidrag från statliga räddningspaket, vilket för dansbandsbranschen som för många andra yrkeskårer var helt avgörande för fortsatt överlevnad. Pengarna fördelades av Kulturrådet, vilka gjorde bedömningen att tilldelning skulle ske på samma villkor som all övrig kulturverksamhet.
I Kulturrådets och i förlängningen den svenska statens ögon, betraktades dansband och arrangörer sålunda arbeta med kultur. Detta borde givetvis även gälla i frågan kring momsfrågan. Kultur är kultur, oavsett om det dansas till livemusik eller inte. Frågan om kulturmoms är för branschen inte i huvudsak en ekonomisk fråga utan en ren diskussion om rättvisa.
Aktuella siffror gör gällande att det, bara i Sverige, erläggs cirka 3,5 miljoner entréer till dans årligen under mer än 9 000 danstillfällen. Dans är för många ett sätt att träffas och hålla igång fysiskt vilket bidrar till gemenskap, minskat utanförskap och ett ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande. Dansen är helt enkelt en folkrörelse, något att samlas kring för att umgås och må väl.
Det är en gång för alla dags att ge dansbandsbranchen samma erkännande som alla annan kultur!
Dansband som har skrivit under uppropet:
/Matz Bladhs, Fernandoz, BlackJack, Callinaz, Casanovas, PH’s, Allstars, Xplays, Blender, Date, Streaplers, Voize, Larz Kristerz, Bob Stevens, Micke Ahlgrens, Martinez, Donnez, Bob Stevens, Kjellez, Holidays, Bandet Shine, Perikles, Brogrens, Pia Pihlgrens
