Nöjeskällan AB är ett av de stora bolagen som bokar och marknadsför dansband. I stallet finns flera av Sveriges mest populära dansband. Mats Tigerström är bokningsansvarig och menar att dansbandssommaren 2023 var den bästa på länge, men att det är viktigt för branschen att börja släppa fram nya dansband på allvar och att alla känner sig välkomna på dansställena.
– Det handlar om överlevnad. I längden kommer det inte hålla att bara gå på beprövade namn. Dansbands-Sverige måste våga släppa fram nya band som får chansen att synas, utvecklas och slå igenom. Till alla dansare vill jag därför säga: Stöd din lokala arrangör, ge de nya banden en chans, och låt alla vara med!
Nöjeskällan AB bildades 2005 och bokar och marknadsför dansband. Bolaget ordnar även underhållning åt eventbolag, företag, nöjespartners med flera.
Bildandet av bokningsbolaget var en följd av konkursen inom ett annat bokningsbolag: Namkab. Tillsammans med dansbandet Black Jack valde då Kalmars nöjeskung Thorbjörn Håkansson att starta ett nytt bokningsbolag som fick namnet Nöjeskällan. Mats Tigerström och Peter Rudenborg, från gamla Namkab, knöts till det nya bolaget.
– Jag har hållit på med det här på heltid sedan 1990. Innan dess turnerade jag själv på heltid i tio år. Med sitt ägarskap har Nöjeskällan en bred kunskap att luta sig emot. Vi får bra och nära inputs från både band och arrangörshåll. Thorbjörn själv arrangerade exempelvis runt 90 danskvällar i somras, säger Mats Tigerström.
En lång rad band i stallet
Följande dansband finns i Nöjeskällans stall: AllStars, Alvenfors, Barbados, Bennrix, Black Jack, Blender, Bob Stevens, Brogrens, Callinaz, Canyons, Casanovas, Donnez, Eloge, Engdahls, Excess, Fernandoz, Highlights, Holidays, Jive, Larz Kristerz, Matz Bladhs, PH:s, Sannex, Scotts, Shine, Titanix, Voize, Wahlströms, Xplays och Znits.
– Vi har både deltidare och heltidare hos oss. Heltidsbanden ligger på runt 120 till 140 spelningar per år. Deltidsbanden på mellan 70 och 80. Det jag kan säga är att dansbandsommaren 2023 varit riktigt bra. Trots regntunga skyar som stört, har den till och med varit betydligt bättre än somrarna innan pandemin.
Finns det någon förklaring till det?
– Ingen enkel i alla fall. Ser man till sommaren 2022 så fanns där en konkurrens om publiken som inte fanns i år. Ifjol skulle alla konserter arrangeras som hade varit uppskjutna under pandemiåren, och folk har inte hur mycket pengar som helst att lägga på nöjen.
– Dansbandspubliken vågade sig inte heller ut. Påverkade av pandemiåren vågade man inte komma en annan person för nära. En tredjedel av publiken försvann. I år var det mer normala förhållanden som gällde och publiken hittade tillbaka till dansbanorna. Det känns förstås positivt, säger Mats Tigerström och fortsätter:
– För att nå framgång är det också viktigt att arrangörer vill och vågar samarbeta, att undgå att konkurrera om samma publik, samma dag. Det är något som alla tjänar på. Ingen vinner på att arrangörer konkurrerar ut varandra.
Är det något annat som dansbands-Sverige skulle behöva?
– Att få media med sig på ett annat sätt än vad fallet är i dag. Alla vet vad Dansbandskampen betydde för branschen, framgången höll i sig i flera år. Jag var själv med och jobbade med tv-produktionen kring Friends som också betydde mycket. Att dansband varit med i Melodifestivalen de senaste åren har varit viktigt. Det skrivs mycket bra dansbandsmusik nu. Men det vore ändå bra om det kunde hända något stort medialt framöver. Branschen behöver det.
Vad tycker du om dokumentären med Lucianoz som sänds på TV4?
– Det är alltid positivt och viktigt när dansbandsmusiken får uppmärksamhet som i den här dokumentärserien. Nu är Lucianoz huvudpersonen, men det dyker ju upp andra dansband också under programserien som exempelvis Larz Kristerz. Dansbandsveckan i Malung får också stor uppmärksamhet, vilket är bra. För dansbandsgenren är det här klockrent. Förhoppningsvis kan fler upptäcka dansbandsmusiken och börja gilla den. Vi behöver en ny publik.
Hur många dansband finns det i dag i Sverige som kör på heltid?
– Pratar vi om band med fyra medlemmar eller fler, som åker runt i Sverige och spelar på olika dansställen, så skulle jag uppskatta siffran till mellan 20 och 25. Sedan finns det säkert lika många till som lever på sin dansbandsmusik, duos och andra, som finns på andra marknader. – – Jag tänker då på trivselträffar, pensionärsdanser arrangerade av PRO och SPF och andra liknande evenemang. Sedan finns det också många deltidsband som vill gå upp på heltid. Det är ett stort steg att ta, inte så enkelt att göra heller, då det också för med sig högre kostnader. Mer pengar måste in för att det ska gå runt.
Har det försvunnit många dansband de senaste åren?
– Många fick tyvärr lov att ge sig under pandemiåren, framför allt försvann många mogenband. Bland annat Drifters, Skåningarna, Mats Bergmans och Lövgrens. I år har vi fått säga adjö till Jannez och Expanderz av andra skäl.
Är det några nyare dansband som är på väg att slå igenom på allvar?
– Bob Stevens går fort fram just nu, det är bara positiva vibbar kring dem nu. Engdahls plockar också mycket mark. Sedan verkar det som att Black Jack är på väg mot en riktig revival. Nu kommer Ola Jonsson, senast i Jannez, tillbaka till bandet och det kommer att bli ett jättelyft!
Vad kostar det att anlita ett dansband en kväll?
– Det varierar, förstås. Ska den lokala idrottsklubben arrangera en dans en lördagskväll kan det handla om allt från 20 000 kronor upp till 60 000 kronor beroende på. Gäller det en spelning med några av heltidsbanden så pratar vi istället om spannet 35 000 till 60 000 kronor. Sedan finns det några framgångsrika band som kan ta mera betalt än så. Men det går också att få ett band för 20 000 som skapar en bra danskväll. Vi har många nya dansband som är bra.
Hur ser det ut på arrangörssidan? Upplever du det att det försvunnit många arrangörer?
– Jag tycker inte att antalet har minskat så det märks. Visst har flera fått lov att ge sig, men nya arrangörer dyker också upp.
Hur ska man göra för att få fler att gå ut och dansa?
– Dansställena måste bli som det var förr. En mötesplats för alla. Många gillar att gå ut för att ha kul, ta en öl, lyssna till musiken, och ta en dans med sin partner. Jag upplever det som att vi har tappat den typ av publik som går ut ibland.
– Många känner sig säkert undanskuffade från skaran som hela tiden söker den perfekta dansen, och som har åsikter om andra som dansar av framför allt sociala skäl. Plats måste också ges för de som kommer bara för att lyssna på musiken.
– Vi vet att det är många som gillar att lyssna på dansbandsmusik, och vill kunna göra det live. Alla måste känna sig välkomna, annars är vi illa ute. Det finns en del att arbeta med, slutar Mats Tigerström.
/ANDERS NORIN, REPORTER
