I september lämnade regeringen över budgetpropositionen för 2026 till riksdagen. I den fanns, som väntat, lagförslaget om sänkt ”dansbandsmoms”. Förslaget har sedan dess röstats igenom. Men Dansbandsnytt kan nu avslöja att lagstiftningsarbetet nyligen har stött på patrull. Den sista instansen, Lagrådet, har invändningar.
Regeringens lagförslag handlar alltså om att dansarrangörer ska få lägga 6 procents moms på entrébiljetten – istället för dagens 25 procent. Den allmänna ”kulturmomsen” som gäller för exempelvis konserter är på 6 procent. Dansbandsbranschens kamp för en rättvis kulturmoms har pågått i flera decennier.
I maj 2025 presenterades äntligen ett regeringsförslag om sänkt dansbandsmoms. Efter en remissrunda till ett 40-tal instanser kom förslaget med i 2026 års budgetproposition. Finansminister Elisabeth Svantesson lämnade över ”luntan” till Riksdagens talman Andreas Norlén den 22 september.
Riksdagen sa ”Ja”
Två månader senare, 26 november, röstade riksdagen ”ja” till budgetpropositionens rambeslut – inklusive sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar.
Dagen efter skickades förslaget om sänkt dansbandsmoms vidare till Lagrådet, den instans som granskar och yttrar sig över lagförslag.
Lagrådet har invändningar
Lagrådet sammanträdde 15 december, det vill säga för en dryg vecka sedan. Yttrandet från Lagrådet visar sig nu vara allt annat än ett klartecken. Lagrådet menar att regeringen inte har analyserat bakgrunden tillräckligt, och att regeringens egen bedömning av ”danstillställningar” inte räcker. Man vill se en djupare EU-rättslig analys kring lagstiftningsarbetet.
Regeringens remiss ej tillräcklig
Regeringens önskan är alltså att ändra i momslagen, så att dansentréer framöver tillåts ha 6 procents moms på biljetten. Momslagen heter egentligen mervärdesskattelagen, och är en svensk lag som bygger på mervärdesskattedirektivet som reglerar moms inom EU.
Lagrådet tycker nu att om ändringen av momslagen ska ”vara förenligt med EU-rätten”, så krävs det att regeringens begrepp ”danstillställning” även omfattas av de aktiviteter som nämns i EU:s mervärdesskattedirektiv:
”Tillträde till föreställningar, teatrar, cirkusar, marknader, nöjesparker, konserter, museer, djurparker, biografer, utställningar och liknande kulturella evenemang och anläggningar eller tillgång till direktströmning av dessa evenemang eller besök eller både och.”
Lagrådet tycker att frågan är huruvida en ”danstillställning” kan anses vara ”ett sådant liknande kulturellt evenemang” som menas i EU-direktivet? Lagrådet konstaterar att regeringens remiss inte är tillräcklig här:
”Denna fråga, som (…) är den centrala rättsliga frågan (…) är bara sparsamt berörd i lagrådsremissen”.
Tidigare kritik
Redan under vårens remissvända uppmärksammades frågan om hur sänkt dansbandsmoms skulle fungera på EU-nivå. Skatteverket skrev att lagförslaget inte är ”förenligt med EU- mervärdesskattedirektivet”, medan Kammarrätten och Förvaltningsrätten önskade vidare analys av detsamma. (Se Dansbandsnytts rapport i augusti.)
Men en sådan analys genomfördes aldrig av regeringen, eller finns åtminstone inte med i lagförslaget. Där ser Lagrådet bara att regeringen själv bedömer att danstillställningar är jämförbart med EU-direktivets aktiviteter.
”Bör göras djupare analys”
Lagrådet fortsätter med att konstatera att begreppet ”danstillställning” troligen får en ”vid tillämpning”. Och eftersom EU-domstolen vill vara restriktiv med sänkta momssatser, så säger Lagrådet att det är tveksamt om just en ”så vid tillämpning” går att förena med EU-rätten.
Till slut skriver Lagrådet att det visserligen är upp till regeringen att väga risker mot utredning. Men – Lagrådet konstaterar också att regeringen inte har inkluderat någon analys av EU-domstolens praxis:
”Med hänsyn härtill bör det göras en djupare EU-rättslig analys, än vad som hittills kommit till uttryck, i det fortsatta lagstiftningsarbetet.”
Dansbandsnytt bevakar vad som sker i ärendet.
/LINA HASKEL, REPORTER