Therese Sundahl från dansbandet Excess är kanske den av Dansbandsnytt-krönikörerna vars rader i högst utsträckning har påverkat hela dansbandskulturen under året. För det var hon som först i en krönika började ställa frågor till er läsare om så kallade ”Spotifydanser”. Ämnet i den här krönikan gäller Ålandskryssningar, och så det där med applåder till dansbanden. Missa inte Thereses´ sista krönika för det här året:
Att få möjligheten att vara krönikör och dela med mig av mina tankar här på Dansbandsnytt är förbaskat kul! Jag har redan kommit fram till den femte krönikan och detta året börjar så sakteliga lida mot sitt slut och ett nytt spännande år ligger framför oss!
Det här året har inneburit en stor förändring i mitt liv då jag har blivit mamma för första gången. Lilla Olivia har nu hunnit bli nio månader och det är så underbart att se henne växa och utvecklas och med nyfikenhet utforska allt nytt som händer i hennes liv. Snart är det dags att fira hennes första jul, vilket jag verkligen ser fram emot.
Med anledning av att jag blev mamma gjorde vi i Excess ett litet speluppehåll i våras och har efter det haft en ganska lugn höst och inte spelat så mycket.
Vi har under året också bytt bokningsbolag från Susanne Zell Nöjesproduktion till Nöjeskällan där Mats numera sköter våra bokningar. Nästa års spelplan ser spännande ut med en hel del nya platser för oss att spela på.
Och på tal om nya platser. Nästa år gör ju, som säkert många vet, en “nygammal” båt comeback, M/S Birka Gotland som hon nu ska heta. Visst ska det bli spännande att se hur nöjesutbudet ombord kommer att se ut?
Första gången jag kryssade med en Ålandsbåt var 1999. Då jag var ombord på gamla Birka Princess och tävlade i en talangtävling vid namn “Sångmicken”. Syftet med denna tävling var att ta fram blivande dansbandssångerskor och sångare. Finalen ägde sedan rum på Ekebofestivalen i Skåne.
Lite roligt kuriosa är att Erica Sjöström, som också är en av Dansbandsnytts krönikörer, och jag tävlade i samma deltävling ombord på Birka det året. Erica vann hela finalen och hamnade som alla vet som sångerska i Drifters.
Några år senare var jag tillbaka ombord på Birka Princess, då som sångerska i dansbandet Sunlights. Det visade sig bli många spelningar ombord. Jag firade till och med jul ombord på båten ett år vilket var väldigt mysigt.
Det finns så många roliga och fina minnen från den tiden och det är jag nog inte ensam om att ha.
Men vad är det då som gör att det är så populärt att nöjeskryssa till Åland? För ärligt talat, hur många har klivit av på Åland?
Birka hade tidigare en slogan “När resan är målet” och det stämmer ju faktiskt ganska bra. Det är ju inte målet som är målet. Det är ju faktiskt det som händer på resan som är målet. Ett gott smörgåsbord, bra underhållning, dans, spa och shopping. Eller vad säger du?
För att återknyta till min förra krönika så ställde ju jag en fråga om applåder. Applåderar du dansbandet? Och återigen är det så roligt att ni är flera som kommenterar detta på sociala medier.
Många skriver att de absolut ger bandet applåder! En del hinner inte applådera då man ska söka en ny danspartner inför nästa dans. Någon är så inne i sin dans när låten är slut att man inte vill bryta “bubblan” och njuta ytterligare en liten stund.
Det kanske är ett privilegium att få applåder på sitt jobb. Visst, vi applåderar inte personalen i kassan i mataffären, men vi kanske borde göra det? Det jag på nåt sätt vill få fram är att applåder bekräftar att du som dansar gillar det vi gör på scen. Applåder ger oss band energi! Detta resulterar i att vi ger ännu mer av oss själva och det smittar av sig på dig som dansar, och tillsammans skapar vi något magiskt.
Till sist vill jag passa på och önska alla läsare en riktigt GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR!
Och på tal om båt – jag hoppas att vi ses ombord på Cinderellas Dansbandsvecka i början av nästa år. Vi i Excess spelar den 27 januari. Kom gärna förbi och säg hej!
/THERESE SUNDAHL, KRÖNIKÖR
