Sångaren i Black Jack, Ola Jonsson, genomför nu en jätteresa efter några stillasittande år med en krånglande höft. Efter vårens operation och de första åtta veckorna av tränings- och hälsoprogrammet, så är det mycket som händer för Ola. Både på utsidan och insidan. Det här är hans egna ord om den första halvan av 16 Weeks Of Hell Goes Dansband.
Ola Jonsson: Ända sedan Dansbandsveckan i Malung och ett samtal med Niklas Lindh (grundare av Dansbandsnytt), då det bestämdes att jag skulle vara med i 16 Weeks Of Hell, har tankarna flödat kring ett mer positivt leverne med nyttig mat och träning. Efter min höftoperation i maj kom det här verkligen i rättan tid.
Det blev i praktiken som en förlängning av rehabträningen och ett återuppbyggnad av kroppen som har tagit stryk under några år till följd av ett mer stillasittande liv.
Så när den första september kom var jag mentalt inställd på en 16 veckor tuff resa tillsammans med ett gäng som gör detta tillsammans. Vi är ett gott gäng där vi följer varandra genom både ett högt och ibland lågt mående. Vi stöttar och peppar varandra. Jag är så tacksam för det!
Nu när halva tiden av utmaningen har gått och man kan analysera vad som har hänt, så är det klart att det har varit ”ups and downs” i både humör och träning. Dock handlar mycket om att koppla på det berömda pannbenet när det gäller de tråkiga dagarna. Att ge sig ut och gå i ur och skur och att träna på gymmet även om man är trött.
Att få till gymträning när vi är ute på turné är bara det en utmaning. Men genom inköp av hantlar, gummiband, maghjul med mera så funkar ju det också. Den dagliga powerwalken på en timme är skön att rensa hjärnan med. Men hinns den med på turnén? Jo då. Den fixas även den. Tack vare en planering tillsammans med bandet så löser ju även den biten sig.
På hemmaplan med matlagning, planering av inköp och så vidare, så blir det ibland lite tufft när man ska rå om allt själv. Så jag är tacksam att min särbo Gisela har varit hos mig några veckor och hjälper till, och är med och tränar även hon.

Maten är lättlagad, hälsosam och snabb att fixa. Att väga, räkna och planera har blivit en del av vardagen. Nu kan man till och med dela en lax i 170-gram stora bitar.
Saknar jag något i kosten så är det väl Giselas färsbiffar, potatis och gräddsås och så en kall bira till det. Men det kommer en tid för lyxdagar efter 16 Weeks Of Hell då man får unna sig det en gång. Träningen och den nyttiga kosten kommer jag däremot att fortsätta med efter programmet.
De återstående åtta veckorna går jag in i med vetskapen om att träningen kommer att bli ännu tuffare, både på gymmet och med powerwalk under vintern. Men med ett pannben av stål och med stöttning så kommer jag att fixa detta.
Redan nu ser jag resultat: Vikten har minskat från 80 till 73,6 kilo och midjemåttet har minskat från 97 till 91 centimeter.
Tack Niklas för jag att fick frågan om att delta! Tack till Tony & co på 16 Weeks Of Hell för instruktioner och pepp! Och tack alla deltagare för inspiration!
Må träningen gå som den dans!
/Ola Jonsson





