Atenzia Records är ett svenskt skivbolag som satsar hårt på dansband. Flera av landets mest populära dansband är signade eller samarbetar på annat sätt med det familjeägda företaget med huvudkontoret i Falköping. Det är Pär Winberg som tillsammans med frun Christina äger och driver det hela.
– Företaget mår bra i dag. Vi väljer att arbeta med de band och artister som vi verkligen vill arbeta tillsammans med. Det är enkla och bra avtal som gäller, och vi behöver inte heller tänka på att dra in en massa pengar till anställda, utan det är jag och Christina som driver det här på egen hand, säger Pär Winberg, som är produktchef och artistansvarig.
Atenzia Records startades 2003 och hade från början en inriktning mot melodiös rock och modern hårdrock. 2006 lades bolaget på vila. 2011 startade skivbolaget upp igen och den här gången blev inriktningen dansband och rockabilly.
”Ginza behövde Atenzia Records”
Pär startade om bolaget tillsammans med Hasse Haraldsson som äger Ginza AB, det stora postorderföretaget med stor skivförsäljning.
– Jag och Hasse är gamla polare. Vi såg att det fanns synergieffekter i att ha ett eget skivbolag att släppa album på. Jag kände många band efter att tidigare jobbat på Mariann, Virgin, Frituna, EMI och Lionheart. Första plattan gjorde vi med Berth idoffs. Allt fler band hängde på, vi hamnade högt på listorna med våra släpp och sedan rullade det bara på, säger Pär Winberg.
Ursprungstanken var att Atenzia skulle vara ett komplement till stora Ginza, men i takt ned framgången blev det så att Pär enbart fick koncentrera sig på Atenzia. 2022 köpte han och frun Christina ut Hasse Haraldsson från bolaget.
– Tidigare hade vi vårt kontor i Ginzas lokaler. Nu har vi flyttat hem hela verksamheten, säger Pär Winberg.
Atenzia Records har sedan återstarten 2011 släppt närmare 300 album, varav många samlingsalbum, och har haft över 150 album på den svenska försäljningstopplistan varav ett 40-tal på topp 10.

Bland de band som är signade finns Titanix, Voize, Casanovas, Streaplers, Donnez, Black Jack, Matz Bladhs, Perikles, Fernandoz, Martinez, Wahlströms, Dansbanderz, Dansbandskungen och The Playtones.
– Sedan har vi ett antal band som vi hjälper också med distribution och annat. Förutom dansband arbetar vi även med rockabilly, det är en rolig genre att jobba med, säger Pär Winberg.
Låtarna blir bra streamade på Spotify
Bolagets skivkatalog streamades fler än 105 miljoner gånger 2019. 2021 nådde man 117 miljoner streams och 2022 växte summan ytterligare till 121 miljoner streams.
– Streamingen är vår största inkomstkälla i dag och vi är nöjda med siffrorna vi nått de senaste åren. I vår katalog har vi nästan 4 500 låtar och det är en bra katalog. Det är inte så att vi bara har några hits som står för en stor del av våra streams, utan vår katalog streamar väldigt jämnt under hela året, säger Pär Winberg och fortsätter:
– Vi har lagt ner mycket tid på att skapa egna spellistor på Spotify. Många av dem är väldigt populära också. Det ger oss en bra bas att stå på.
På tal om Spotify så var Pär, när han arbetade på EMI, med om ett möte där gänget bakom förklarade vad de hade på gång. Att skapa en helt ny plattform för musikkonsumtion.
– Det är ett möte som jag aldrig glömmer. En ny era föddes, det är ju bara att se hur det ser ut i dag.

Hjälpte Spotify med dansbandsatsningen
Några år senare, runt 2014-2015, korsades Pär och Spotifys vägar igen. Det var i samband med att Spotify skulle göra en storsatsning på dandsbandsmusik. Spotify hade gjort en analys om att en sådan satsning skulle ge nya kunder – och en äldre användarskara.
– Vid den här tiden var det i stort sett Atenzia som släppte all dansbandsmusik. Vi var riktigt heta. Spotify var ännu inte börsnoterat utan fortfarande lite mera personligt. Det gick att ha möten med dem på ett sätt som inte går i dag. Jag berättade om katalogen med dansband vi hade och lite allmänt om hur marknaden såg ut. De var väldigt intresserade och kom att projektanställa en tjej som enbart arbetade med dansbandsdelen på Spotify.
– Jag tog bland annat med henne till dansbandsveckan i Malung för att visa dansbandskulturen på nära håll och hur populärt det är med dansband. Hon fick också hälsa på olika band. Spotify startade upp ett tiotal listor med dansband. Många var våra låtar, men tillsammans med låtar från andra bolag blev det en bra mix.

Vad har Spotify betytt för dansbandsgenren?
– Otroligt mycket. Vi och de andra bolagen som arbetar med dansband har Spotify att tacka för mycket. Tajmingen för Atenzia var perfekt med Spotifys stora genomslag. Vi fick en bra start.
Säljs det några CD-skivor i dag?
– Det finns fortfarande en marknad. Jag vet att Ginza säljer många CD-skivor under ett år. Ser vi till dansbanden är det framför allt mogenbanden som säljer. Några når upp till en försäljning på mellan 1 000-3 000 exemplar. En del marknadsknallar åker fortfarande runt och säljer skivor, men det finns inte en vanlig fysisk skivbutik som säljer nya dansbandsplattor. De klassiska skivställen på stormarknader, där vi fick ut plattor förr, är också borta.
Med i melodifestivalen för första gången
I år hade Atenzia Records för första gången med en låt i Melodifestivalen. Casanovas ställde upp med ”Så kommer känslorna tillbaka”, skriven av Henrik Sethsson och Mikael Karlsson. Låten slutade på sjunde plats i sin deltävling och gick inte vidare.
– Det är så klart roligt och stort att få vara med i Melodifestivalen. För dansbandsgenren är det viktigt att få vara med i sådana här sammanhang. Melodifestivalen når många och har ett stort genomslag.
– Casanovas låt är riktigt bra. Låten fick många telefonröster av tittarna och är en av få mellolåtar som fortfarande spelas frekvent på P4, säger Pär Winberg, som arbetar för att Atenzia Records även ska finnas med i Melodifestivalen 2024.
”Så kommer känslorna tillbaka” utsågs förövrigt till ”Årets låt” vid Guldklavengalan i Malung förra månaden.

Hur ser du på framtiden för dansbandsmusiken och banden bakom?
– Ett problem är att dansbanden inte är kända utanför dansbandsveckan i Malung och folkparkerna. Går jag ner på torget i Falköping så är det inte många som exempelvis vet vilka Donnez är. Det är svårt att nå ut och bli ett namn i dag. Det räcker inte att vara med på Bingolotto eller något allsångsprogram. Dansbandsgenren skulle därför må bra av att få ett större genomslag och nå fler.
– I dag är Melodifestivalen det enda sättet. Vi skulle behöva Dansbandskampen igen, Scotts är fortfarande ett namn som många känner igen, trots att de knappt spelar nu. Det är ett bevis på vilket genomslag Dansbandskampen hade.
Hur svarar du om någon skulle påstå att många dansband låter ganska lika i dag?
– Jag håller inte med om den bilden. Däremot är det kanske inte så många av sångarna som har en egen igenkännande röstidentitet. Sedan skulle dansbandsgenren må bra av att öppna upp för nya låtskrivare. I dag är det oftast samma gäng som skickar in låtar. Se vad Niklas Strömstedts låtskriveri kom att betyda för Sven Ingvars en gång i tiden.

Kör själv populära livesändningar
För ett par år sedan, under pandemin, började Pär att köra en livesändning på Facebook och Youtube, fredagar klockan 11.00, där han presenterar nya låtar och andra nyheter. Något som blivit till en stor succé.
-Under våren körde jag bara på Youtube, men när jag nu kör igång igen blir det även live på Facebook. Grejen har blivit betydligt större än vad jag kunde ana från början, Responsen från tittarna har varit stor. Många vill också önska en låt och det försöker jag bjuda på. Det är runt 200 personer som brukar följa sändningen live, men betydligt fler som ser den efteråt. Runt 15 000-20 000 personer når jag ut till, slutar Pär Winberg.
/Anders Norin, reporter