Hoppa till innehåll

Män som följare och kvinnor som för – nu bör dansens dynamik förändras

Tony Irving är krönikör här på Dansbandsnytt. Foto: Peter Knutson

Varje månad kan du läsa nya krönikor och debattinlägg signerade Tony Irving här på Dansbandsnytt. Den här gången skriver han att det är dags att bortse från föråldrade könsnormer, och öppna upp för större mångfald inom dansen. Håller Du med Tony eller är du av en annan åsikt? Läs krönikan och gör din röst hörd i vårt Facebookflöde. 

Tony Irving: Dans är en konstform som traditionellt har reflekterat samhällets könsroller, med män som förare och kvinnor som följare. Men i en tid av jämställdhet och mångfald är det dags att ompröva dessa roller. Detta är inte bara en fråga om jämställdhet utan också om att berika dansupplevelsen för alla inblandade.

En bra förare inom dans, oavsett kön, är någon som kan kommunicera tydligt genom sin kropp, leda med förtroende och respekt, och anpassa sig efter sin partners förmåga och stil. Traditionellt har denna roll associerats med män, men det finns ingen anledning varför kvinnor inte kan anta denna position. Kvinnliga förare bidrar inte bara till jämställdheten inom dansen utan kan också erbjuda nya perspektiv och dynamik.

Likaså bör män uppmuntras att utforska rollen som följare. Detta kräver lyhördhet, anpassningsförmåga och en vilja att låta någon annan leda. Genom att utforska denna roll, kan manliga dansare utveckla en djupare förståelse för dansens kommunikativa aspekter och en större uppskattning för sina danspartners.

Oavsett roll är det avgörande att alla dansare praktiserar goda sociala beteenden. Det innebär att respektera varandras personliga utrymme och gränser, att vara medveten om kroppsspråk och att alltid prioritera samtycke och bekvämlighet. Dans är en intim aktivitet, och det krävs en hög nivå av respekt och förståelse mellan partners för att skapa en positiv och säker upplevelse.

För att dansen ska vara en inkluderande konstform måste vi bortse från föråldrade könsnormer. Detta öppnar upp för en större mångfald av uttryck och upplevelser inom dansen. Dansstudior, lärare och evenemangsarrangörer har ett ansvar att främja denna förändring genom att erbjuda klasser och evenemang som välkomnar och uppmuntrar alla konstellationer av förare och följare.

Att bryta ner traditionella könsroller inom dansen är inte bara ett steg mot jämställdhet, utan det berikar också dansupplevelsen för alla. Det skapar en miljö där kommunikation, respekt och samtycke står i centrum, vilket är grundläggande för all form av dans. Genom att omfamna denna förändring, kan vi öppna dörren för en mer mångsidig och inkluderande dansvärld.

Jämställdhet och mångfald inom dans måste också inkludera HBTQ+ gemenskapen. Det är viktigt att skapa en miljö där alla, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet, känner sig välkomna och kan uttrycka sig fritt genom dans. Detta innebär att vi måste omvärdera inte bara könsroller utan också hur vi ser på parbildning och interaktion i dans.

HBTQ+ personer bör ha full frihet att välja om de vill vara förare eller följare, oavsett deras könsidentitet eller den könsnorm som traditionellt associeras med dessa roller. Det skapar en mer inkluderande och kreativ miljö, där dans inte begränsas av föråldrade normer eller förväntningar.

Dansklubb, lärare och arrangörer har en viktig roll i att främja denna inkluderande atmosfär. Det kan innebära allt från att använda könsneutrala termer i undervisningen till att organisera specifika evenemang eller klasser som är särskilt inriktade på HBTQ+ deltagare. Även i traditionella dansmiljöer bör det finnas ett utrymme för att ifrågasätta och bryta norm.

/TONY IRVING, KRÖNIKÖR