Hoppa till innehåll

KRÖNIKA: ”Så här får jag det bästa av två världar”

Therese Sundahl, sångerska i Excess, är också en av krönikörerna på Dansbandsnytt. Foto: Privat

Dansbandsnytt kan nu presentera en ny krönikör: Therese Sundahl, dansbandssångerska sedan snart ett kvarts sekel, och vid sångmikrofonen i dansbandet Excess. I sin första krönika skriver hon om kvinnliga förebilder som inspirerade henne till ett liv som dansbandssångerska, och också om hur hon lyckas kombinera livet som nybliven mamma med att vara på turné med Excess.

I 15 år har jag nu varit sångerska i Excess men jag var bara 18 år när jag tog ton i mitt första dansband, Sunlights. Så i hela 23 år har jag stått på dansbandsscenen. Hängde du med? 

Vi tar allt från början. 

Jag föddes 1982 och är uppvuxen på landet utanför Huskvarna i Småland. Det var här jag drömde om att bli dansbandssångerska. 

På mitt flickrum mimade jag till Lotta Engberg (som var min största idol) Kikki Danielsson, Monia i Grönwalls, Helene i Helene & Gänget, Git från Kellys och Carina Jaarnek. Starka frontfigurer med fantastiska röster. Jag ville bli som dem!  

Drömmen blev sann och nu är jag inne på mitt 23:e år som dansbandssångerska. 

Jag var som sagt bara 18 år när jag började sjunga i dansband. Så vad var det då som gjorde att jag ville bli just dansbandssångerska?

Dansband i tv, radio och tidningar

På 90-talet fanns det ju som jag nämnde en hel del sångerskor i dansband. Då fanns det även utrymme för dansband i media, både tv och tidningar. Café Norrköping, Solsta Café, Bingolotto och “I afton dans” för att bara nämna några program. Dessutom var det nästan alltid med ett eller flera dansband i Melodifestivalen.

Utan dessa program hade jag nog inte fått upp ögonen för dansbandsmusiken. Frontfigurerna blev också folkkära, kända och starka profiler vilket saknas i dag. På den tiden kände väl alla till Lotta Engberg och Christer Sjögren?

Att dessutom åka runt i Sverige och spela tillsammans med ett band lockade mig. Jag har själv gjort några solouppträdanden men trivs mycket bättre tillsammans med ett band där man kan skapa något tillsammans.

Vad som även är unikt för vår bransch och helt fantastiskt är att man kommer sin publik väldigt nära. Här finns inga kravallstaket eller avspärrningar utan här finns bara en kärlek och en gemenskap som bidrar till att danskvällarna oftast blir magiska. 

Vi är inte så många dansbandssångerskor kvar i dag, kanske för att detta livet faktiskt inte passar alla. Det är ganska tufft och slitsamt, både för rösten och för kroppen. 

Nybliven mamma

För min egen del så är det nog min envishet, skinn på näsan och ett jävlar anamma som har gjort att jag stannat kvar så länge i branschen som jag har gjort. Och kanske var det just dessa egenskaper som fick mig att stå på scen igen bara åtta veckor efter att vår dotter Olivia föddes. Nu har hon hunnit bli fem månader och när mamma och pappa åker iväg och spelar får hon vara hos sin mormor. (ja,Olivias pappa spelar också i Excess) 

Det fanns säkert en osäkerhet bland både dansare och arrangörer om jag skulle komma tillbaka efter vårt speluppehåll i våras, men det här är ju en livsstil som jag inte kan sluta med. Då Excess även har gjort ett val att inte spela på heltid innebär detta att vi inte är borta så många dagar i sträck från vår lilla ögonsten, vilket gör att det fungerar bra. 

Så just nu får jag det bästa av två världar! 

Jag är väldigt glad att vara en av krönikörerna på Dansbandsnytt.se! Framöver kommer jag fortsätta att dela med mig av mina tankar som bland annat sångerska, mamma och om dansbandsbranschen. Precis som min käre krönikör-kollega Ulf Georgsson sa, så har jag mycket att berätta!

Vi hörs snart igen!

/Therese Sundahl