I samband med storhelgerna bjuder Dansbandsnytt in flera av dansbandskulturens förkämpar och profiler för att skriva en gästkrönika, och där ordet är fritt. Men med fokus på det som har varit under 2023 och med framåtblickar mot 2024. Först ut är Bosse Nilsson från Landskrona som driver och äger skivbolaget Melody Records, med flera kända dansband som samarbetspartners. Han skriver egna låtar och spelar i bandet Prebens Pågar. Det här är Bosses egna ord om tider av utmaningar och möjligheter:
Att skriva är kul! Att kunna formulera sig på ett bra sätt så att dels budskapet når fram men också på ett trevligt och förstående sätt – det i sig är en konst. Jag själv försöker så gott jag kan, men det finns många som är helt lysande på detta. Att då få en förfrågan om att skriva en krönika här i Dansbandsnytt är både kul och lite skrämmande. Men jag gör ett försök….
Det jag tar med mig från 2023 och som jag hoppas och tror på för 2024 är många saker. De flesta av dem har givetvis rullat på i flera år.
Jag skulle önska att man bevarade gamla dansbanor, att de som styr och bestämmer ser till så att det finns kulturpengar till detta. Det är nämligen ett kulturarv som jag tycker både bör och skall bevaras. Många kanske tycker att det tillhör det ”gamla/förgångna”, men erfarenheten som jag har är att när den ”den yngre generationen” för första gången ser dessa dansbanor och festlokaler, så blir de både imponerade och glada. Jag har många gånger i samband med spelningar på dessa ställen, av just ”yngre” fått höra ”– vilken häftig lokal! ”.
Jag skulle önska att media, radio, tv och de digitala musiktjänsterna var mer lyhörda och öppna för nya artister och ny musik. Det är de också i och för sig, men då kommer artisten från ett ”major-bolag”. De små skivbolagen däremot, har en enorm uppförsbacke och utmaning att få deras artister och band spelade i radion, på tv:n eller att få med deras musik på en officiell spellista.
Det är synd, för publiken, det vill säga vi musikälskare, missar så mycket bra musik som vi aldrig får höra. Givetvis förstår jag att det måste finnas selektering, men när jag hör samma låt igen spelas för 120:e gången, samma vecka, så undrar jag hur denna selektering ser ut?
Sen vet jag att det jag nu kommer att skriva här nedan är väl som att svära i kyrkan, med tanke på hur populär Melodifestivalen är…. Men jag skulle önska att Melodifestivalen igen blir en ”musik-tävling” (om man nu kan tävla i musik?) där en jury eller flera jurys fick lyssna på de inskickade låt-bidragen UTAN att veta vem som har skrivit låten, eller vem som sen ska tävla med den. För om det är en ”musik-tävling” som bör väl fokus ligga på musiken, eller har jag fel?
Idag verkar fokus ligga på artisterna, frisyrerna, kläderna etc och musiken verkar komma i andra, tredje och fjärde hand. Det tycker jag som låtskrivare, musiker och producent givetvis är både synd och tråkigt – om det nu ska vara en ”musik-tävling”? Men det är det kanske inte längre?
Dansband-branschen har haft tuffa år. Pandemin gjorde alla inom kulturlivet i stort sett arbetslösa och alla, såväl dansband, dansställen, arrangörer, som bokare hade det mycket tufft. Sen kom 2022 då allt exploderade. Alla skulle festa, dansa och många band hade fullbokade spelplaner.
Det festades nog så mycket så att vi 2023 fick den inflation som vi nu förhoppningsvis är på väg ur. Men inflationen detta år har också gjort att många har varit tvungna att hålla i plånboken vilket givetvis har drabbat dansbandsbranschen. Jag hoppas nu att allt stabiliseras lite och att det vänder åt rätt håll.
Jag skulle önska att alla pågående krig och konflikter genast upphörde och förbjöds och att vapen av alla dess sorter bara försvann.
Slutligen önskar jag er alla en riktigt fin jul och ett Gott Nytt 2024.
/Bosse Nilsson, gästkrönikör
En artikel om Bosse Nilsson, hans musikaliska bana och hans skivbolag kan du läsa här.