Det var inte nog med busskraschen som satte stopp för fortsatt turnerande för en av landets mest namnkunniga dansbandssångare. För ett år sedan brann dessutom hela bostaden ner och precis alla ägodelar blev lågornas rov. Så här ser livet ut idag för Jan Lindberg, tidigare frontman i dansbandet Date.
Det har varit en fartfylld dag i skolan i Munkedal där Jan numera är musiklärare. Eleverna har visserligen gått hem för dagen, men lärare passerar i korridoren och växlar några ord med Jan om planeringen för kommande lektioner.
– Jag undervisar i årskurs två till sex. Det är verkligen fantastiskt roligt. Otroligt kul och givande. Och samtidigt håller jag på och studerar för att bli behörig lärare. Så jag har på ålderns höst blivit student. (Skratt)
Det har nu gått drygt fyra år sedan den dramatiska olyckan, i november 2019. Date var på väg mot en spelning på M/S Rosella när orkesterbussen stannade bakom en passagerarbuss som hade kört ner i diket och vält i det hala väglaget på E18 vid Hallstahammar utanför Västerås. Den efterföljande långtradaren hann dock inte stanna, utan körde rakt in i turnébussen, som blev bara skrot.
Bröt nacken i kraschen
Senare samma dag berättade bandmedlemmarna från Västmanlands sjukhus att de hade klarat sig relativt oskadda. Sångaren Jan Lindberg förklarade att han hade fått en nackskada, och han lät sig intervjuas av nyhetsmedier från sjuksängen med en nackkrage på sig.
– Det var en surrealistisk känsla men där och då visste jag inte vilka följder det skulle få. När vi startade bandet så blev vi fostrade i att man aldrig ställde in en spelning, men den här gången trodde vi att det skulle bli ett par inställda spelningar, men att vi till kommande helg skulle stå på scenen igen. Men strax efter det fick jag information om att jag hade brutit nacken.
En bit in i sjukskrivningen fick Jan veta av läkarna att han inte fick, eller skulle kunna, fortsätta som turnerande dansbandsmusiker efter sin nackskada.
Hur mår du idag efter det som hände?
– Det fungerar bra. Visst, jag kan få ont och värk ibland, men då vet jag ju vad det beror på. Så då får man ta det för vad det är… Det var inget beslut som jag själv behövde ta att sluta spela på heltid, utan det var ett beslut som togs åt mig. Och så får man helt enkelt gilla läget efter det.
En ny möjlighet öppnade sig
Jan var sjukskriven i ett halvår efter olyckan och lagom till sjukskrivningen gick ut så dök det upp en annons i Munkedal, där Jan bor, att skolan behövde en musiklärare på 80 procent under ett år.
– Jag tänkte att ett år står man väl ut med vad som helst så jag skickade in ansökan, och så blev jag erbjuden jobbet. Och jag upptäckte att det ju var fantastiskt roligt.
– Och så blev jag ivrigt påhejad av min rektor att passa på och utbilda mig för att bli behörig, så jag studerar nu till musiklärare samtidigt som jag jobbar. Jag har ett och ett halvt år kvar på studierna, och då kan jag också bli tills vidareanställd. Det här är ett fantastiskt roligt och givande jobb som jag verkligen trivs med!
Så det blev trots allt ett fortsatt yrkesliv inom musiken, fast på ett annat sätt?
– Ja jag kan jobba med musik fast i den andra änden så att säga – att få vara med och försöka väcka lusten till musik och musicerande hos en annan generation.
Når du fram med dansbandsmusiken till det yngre gardet?
– Ja… (skratt)…i Munkedal, som ju är en bruksort och landsbygdskommun, är dansband och den här genren ganska stor. Och vi har rätt mycket EPA-ungdomar och bland dem så florerar ju den här musiken ganska mycket. Så det är nog ingen nackdel att jag har jobbat med det som jag har gjort.
Händer det annars att du saknar livet som dansbandsmusiker?
– Ja det kan man ju absolut göra ibland. Det finns ju saker som jag saknar, och just den där gemenskapen att lira i band och hänga som vi gjorde. Även att skumpa runt i turnébuss på sommaren och se midnattssolen. Men så som vädret har varit nu ett tag så känns det skönt att inte behöva sova i en kall orkesterbuss efter vägkanten.
Förlorade alla sina ägodelar
För ganska exakt ett år sedan drabbades Jan av ännu en svår händelse i livet. Det var i januari 2023 som det hyreshus där Jan bodde fattade eld. Och det blev en våldsam brand som snabbt spred sig och där huset, med de tre lägenheterna brann ner till grunden.
Jan Lindberg, som bodde i en fyrarummare på övervåningen, lyckades fly ut ur huset, och han – precis som samtliga – klarade sig oskadda. Men de enda ägodelarna som han fick med sig ut var kläderna som han hade på kroppen och mobiltelefonen.
– Ja branden började i en lägenhet på nedervåningen och spred sig väldigt fort, men vi lyckades ta oss ut allihop som bodde där. Sen blev man av med allt man ägde och hade, men det finns ju nya prylar att få tag på i affärerna. Man får försöka se det så.
Men det måste väl vara en rätt tuff upplevelse, och att dessutom gå miste om alla sina saker…?
– Ja så var det. När jag tog mig ut så insåg jag: Det jag har på mig nu – det är det som jag äger. Ett par mjukisbyxor, ett par skor, en t-shirt och en jacka. Och så hade jag telefonen i handen för jag pratade med SOS Alarm. Men det var bara att åka in till närmaste köpcenter och handla saker så man skulle klara vardagen. Och ordna nya glasögon, mediciner och sånt. Sen har man successivt fått bygga upp med saker igen…
Vad som orsakade branden blev aldrig känt, och att finna några spår i brandresterna var svårt då huset blev totalt nedbrunnet.
Förlorade du något i branden kopplat till musiken?
– Ja en hel del instrument, och så en del saker som inte har så stort ekonomiskt värde men ett stort känslomässigt värde…. För av någon anledning hade jag sparat alla våra gamla scenkläder från 1993 och framåt. De försvann ju, och alla gamla Date-planscher och så. Och dessutom skivor och kort. Så allt går ju definitivt inte att ersätta, men det går ju att köpa nya instrument.
Fortsatt engagemang för Date
Jan Lindberg uttrycker en stor glädje och stolthet över att Date är igång igen. Han är fortsatt engagerad i bandet, han är fortfarande ägare till namnet på bandet och finns med ibland och hjälper till med olika saker kopplat till ljud, roddning och så vidare.
– Min roll är förhållandevis liten i det hela, men jag är vansinnigt glad över att de håller på fortfarande.
Hur ser du på dagens upplaga av Date?
– Det går väldigt väldigt bra! Det är otroligt roligt att följa dem. Jag får säga att så här bra som Date är nu har bandet nästan aldrig varit. Det är lite som att vara tillbaka till starten, får man nästan säga, med väldigt mycket stämsång och sköna låtar som man gör på sitt sätt. För det var våran grej från start – att vi inte riktigt var som andra dansband då. Vi valde andra låtar och också med väldigt mycket stämmor. Det har de tagit tillbaka nu.
Vad tror du kommer att hända med Date under kommande år?
– Alla i bandet har ju ”riktiga jobb” vid sidan av, men har samtidigt ett väldigt stort driv. Och i år är målsättningen att gå upp något i antal spelningar men att hålla det på en lagom nivå.
– Sen vet man ju inte vad framtiden bär med sig, varken för bandet eller branschen. Man får ju också hoppas att det blir ett uppsving för dansbanden igen och lite mer medialt fokus. Det skulle behövas och det skulle kunna medföra ett uppsving för branschen i bästa fall.
/NIKLAS LINDH, REPORTER
