I slutet av augusti börjar analyserna och strategiarbetet inför nästa års dansbandsvecka i Malung. Och det minskade antalet besökare med lägre intäkter som följd, gör att arrangörerna kan behöva tänka om i vissa avseenden.
– Men vi gör aldrig avkall på dansen, säger marknads- och kommunikationsansvarige Lars Bälter i en längre intervju med Dansbandsnytt om framtiden.
Både Dansbandsveckan och en mängd andra dansarrangörer påverkas av de tuffa ekonomiska tiderna. För efter de båda pandemiåren så följde Ukrainakriget med konsekvenser som inflation, kraftigt höjda elpriser, bränslepriser, höjda räntor och kraftiga prisökningar på mat.
Läget försvårades ytterligare för både dansbanden och dansarrangörerna. Och inte minst hushållens ekonomiska marginaler blev mindre, vilket självklart generellt sett påverkar danspublikens möjligheter att resa, betala entréavgifter, boenden, mat och dryck.
En minskning med 23 procent
Dansbandsveckan i Malung som avslutades härom dagen kunde räkna in 3869 besök färre i år jämfört med ifjol. Och vid en jämförelse med den förrförra festivalen år 2019, före pandemin, så handlar det om en nedgång med nästan 10 000 besök, vilket motsvarar 23 procent.
– Utifrån omvärldsfaktorer och vädret så är vi ju nöjda trots allt. Vi kan inte påverka det som händer i omvärlden som innebär ökade levnadsomkostnader, samt väder och vind. Vädermässigt hade vi en tuff start på årets dansbandsvecka med ihållande regn, men trots det känner vi oss nöjda, säger Lars Bälter.
Men hur påverkas Dansbandsveckan i Malung ekonomiskt av det lägre besöksantalet?
– Dansbandsveckan mår bra ekonomiskt. Vi har sparat i ladorna så vi har en buffert inför år av nedgångar. Och eftersom vi tvingades att höja priserna lite grann så motsvarar inte resultatet samma nedgång som i besöksantalet.
Men går ni med minusresultat i år?
– Nej det gör vi inte. Det blir väl inte lika stort överskott som tidigare, men det kommer att bli ett plusresultat.
Dansbandsveckan i Malung nästa år
Frågan är hur Dansbandsveckan planerar inför kommande år med tanke på de minskade talen av besökare. Är det verkligen möjligt att ha samma utbud med 82 dansband under veckan och med dansband på sex dansbanor varje kväll?
– Det farligaste och värsta som man kan göra är att förändra grunden och kärnverksamheten i vår verksamhet – och det är ju dansbanden. Jag tror inte att vi kommer att minska ner där för då upplever våra gäster en försämring och då kommer de att tala om en kris.
– Däremot så finns det ju en del omkring arrangemanget som vi ska titta på för att hitta en ekonomi i det hela. Det tror jag, men det kommer att vara 82 dansband även framöver.
Så vad skulle det kunna handla om som förändras?
– Jag kan inte gå in på det idag. Den analysen har vi inte gjort och vi har inte hunnit ha någon planering inför år 2024. Det får komma när vi sätter oss ner i slutet av augusti och jobbar med det här.
– Vi måste diskutera internt först. Det är möjligt att vi bara gör smärre justeringar, men det är för tidigt att säga. Vi har ju precis stängt 2023.
Flera dansbandsveckor under sommaren
På senare år har det dykt upp nya aktörer som har satsat på dansbandsveckor. Ett exempel är Överkalix, där man från huvudmannen Överkalix kommun var så nöjd med debutåret att de satsar vidare även nästa år.
Till ön Föglö utanför Åland sökte sig också många dansande och några av de största dansbanden. Dessutom anordnades dansveckan på Öland tidigare under sommaren, sedan många år tillbaka.
– Men det finns bara ett original, säger Lars Bälter och skrattar.
Men konkurrensen om danspubliken är hård under högsommaren. Förutom dansveckorna anordnas även en mängd sommardanser i folkparker och på logar.
– Det är ju bra om det anordnas fler danstillställningar. Det gör ju att branschen och banden får fler speltillfällen, så det är ju jättebra.
Den yngre publiken
Även om det finns orosmoln på himlen, så finns det också hopp och framtidstro. Det visade sig inte minst i Malung, där det blev fler yngre besökare än tidigare, och där danskurserna under dagarna var i stort sett fullsatta.
– Ja det var många yngre och betydligt fler på danskurserna. Jag tror att en dag så var det nästan 400 som gick på Tony Irvings danskurs. Det visar att det är många förstagångsbesökare, att man vill slipa formen och lära sig lite mer, för att sen kunna gå ut och dansa på kvällen. Så det är väldigt bra och inte minst det ger gott hopp inför framtiden, avslutar Lars Bälter.
/Niklas Lindh, reporter