Vart är vi på väg? Inför 2026 ger Casanovas en önskelista till dansare och arrangörer. Själva siktar bandet fortsatt högt, och målet är – På Spåret!
– Dags för ett dansband att ta plats där, säger sångaren Henrik Sethsson till Dansbandsnytts nya reporter Therese Krojegård.
Casanovas har rullat från Motala, via Stockholm och parkerat sin 14 meter långa buss utanför Kulturhuset i Glada Hudik för att bjuda på ljus i mörkret på självaste Luciakvällen. Ett sällsynt besök på “nordligare” breddgrader.
– Jag minns en spelning i Skellefteå, den första på fem, sex år. I Norrland brukar det vara försiktiga applåder fram till kvällens slut, men då utbröt ett spontant välkomstjubel när vi gick på scenen! Vi blev väldigt tagna på sängen, säger Henrik Sethsson.
Efter pandemin valde Casanovas att växla upp och medvetet satsa mot såväl Allsång på Skansen, som Melodifestivalen.
– Kaxigt av oss att säga! Pandemin var nog en bov för vissa band, som slutar nu. De skolade om sig och fick testa på ett annat liv. Det hade varit livsfarligt om någon i Casanovas gjort det. Vi gjorde tvärtom, tog chansen att köra, säger han.
Acceptans hemifrån
“Allsången” och ”Mello” har bandet bockat av, nu hägrar husbandsplatsen i På Spåret för en hungrig Henrik Sethsson.
– Jag orkar för att jag är på en plats jag själv valt. Plus att fungerande dansband har fungerande kollektiv med fruar, barn och män bakom sig. Jag har haft turen att träffa Jenny, och Jimmy har haft samma kvinna i 35 år – det måste finnas en acceptans hemifrån.
Jenny Sethsson jobbar som flygvärdinna och kunde hänga på i turnébussen just den här gången:
– Vi är experter på att leva helg alla andra dagar, gå ut och käka och dela på en flaska vin en tisdag, säger Henrik.
Inte så mycket glamour
Men han förstår de band som lägger ner.
– Folk tror att det är glamour när de ser en fin buss. Men det är inte jättekul att kliva upp halv åtta för att packa och sedan jobba till 04. Många kommer till den punkten att kroppen eller knoppen inte funkar. Och det är inte lukrativt, lönerna ligger i nivå med undersköterskors, säger Henrik.
Själv är han även framgångsrik låtskrivare och producent och älskar det han gör:
– Jag bestämde mig när jag var fyra år. På lördagsmorgnarna väckte jag alla på gatan redan innan tidningen kommit. “Nu är Sethsson ute och sjunger igen!”. Jag visste att jag skulle lyckas och har bockat av både Grammis och Mello.
Vad önskar du av dansbandsbranschen 2026?
– Vi moderna dansband har ställt krav på arrangörer. Det kan väl inte vara så svårt att fixa pizza när vi rest 50 mil? Eller parkering där vi kan stå med vår långa buss?
Nyligen beslöt riksdagen om sänkt dansbandsmoms, något som Henrik Sethsson kämpat för sedan 90-talet och nu hoppas kommer gynna branschen.
– De arrangörer som ännu inte lyft huvudet och tittat på sin egen verksamhet, som inte haft råd – jag önskar att de återanvänder momsöverskottet, och jobbar upp sitt ställe.

Och av danspubliken, vad önskar du 2026?
– Se oss som levande människor, artister, eller i alla fall musiker. Lyft blicken! I och med alla ”Spotifydanser” glömmer folk bort det. Vi som har en full spelplan är duktiga musiker med otroligt bra koll på ljud och arrangemang. Andra artister tycker vi är ascoola: “Att ni pallar”, säger de.
Henrik Sethsson vill inte låta förmäten, men är tydlig med att de vet vad de gör. Att spela högt är till exempel inte ett självändamål:
– Vi har liveinstrument som kräver en viss volym. Det är inte “bara” att sänka, som under en Spotifydans, säger han.
”Dra arslet till micken”
Casanovas satsning efter pandemin har gett resultat med fin publikrespons både på dans och sociala medier. Henrik menar att de känner publikens kontakt, längtan och uppskattning. Själv är han noga med att ta sin del av ansvaret.
– Den dagen jag inte orkar nicka till hälsning stannar jag hemma. Folk har betalat pengar för att se, lyssna och dansa till oss, då får man dra arslet till micken och göra sitt bästa. Man måste kunna leverera, annars hör man inte hemma i mitt band, säger Henrik.

Stadig trio
Casanovas såg dagens ljus redan 1989 och stommen i bandet, i form av Henrik Sethsson, Stefan Ryding och Jimmy Lindberg, har stått stadig i snart 20 år – en styrka som verkar förena de band som håller över tid.
– Det är jag väldigt stolt över. Erfarenheten är viktig! Kollegor i andra band säger ofta “Åh, tänk om vi hade det som ni”. Vi är kompisar och gör allting ihop, äter tillsammans, älskar att vara i vår buss, fika där i pausen och så vidare. Vi är tajta!
Bandets “familjära bas” finns i Motala, där Jimmy Lindberg bor.
– Om bussen är vårt andra hem, är Motala vårt tredje. Innan turné samlas vi gärna någon timme tidigare, lagar mat och umgås. Glädjen i bandet, familjekänslan, är avgörande för att orka.
Nytt blod
Just nu söker Casanovas en trummis, som gärna kan köra buss och sjunga – så att Henriks röst även kan räcka till för studiojobb. Jimmy Lindberg har sedan en tid tillbaka problem med sköldkörteln och orkar inte alltid långa turnéer. Jimmys son, Victor ”Harry” Lindberg, har tillfört nytt blod till bandet sedan han blev fast medlem 2021. Tidigare i år släppte Casanovas singeln Pengar på kontot – med Harry på sång.
– Han tog sig an den utmaningen också! Harry är förmodligen bandets arvtagare och att ha far, son och gudfar på scen tillsammans är jätteroligt, säger gudfadern själv som avslutning.
/THERESE KROJEGÅRD, REPORTER





